♥

 

(bild)

 

Vi började gå över skolgården och Philip såg minst lika glad ut som jag. Jag sneglade på honom och ett leende spred sig på mina läppar när jag såg hans leende. Det smittade av sig.

De första som började glo på oss var Therese, Emma, Emilia och Hanna. Therese gav mig en blick som var mer än obehaglig. Om hennes blick hade kunnat döda, så hade jag nog fallit död ner till marken direkt.

Hanna försökte likna Therese och gav mig en sur blick, men lyckades inte lika bra. Avundsjukan speglade sig igenom brunkrämen och i hennes ögon fanns något helt annat än hat. Beundran.

Även om hon varit en helt annan person de senaste veckorna var hon fortfarande min gamla vän. Hanna. innerst inne var hon fortfarande Hanna som inte brydde sig ett dugg om sitt utseende. Nu hade hon gömt sig bakom sminket och plockat fram "bitchiga" Hanna som bara brydde sig om att vara populär. Men hur många äkta vänner hade hon? noll. Hur många vänner hade hon svikit? en. Så livet som populär kunde inte vara särskilt kul. Och jag förstod att hon kanske längtade tillbaka till mig ibland. Men hon hade sumpat sin chans.

För länge sedan.

 

Första lektionen var idrott. Ett leende spred sig på mina läppar när jag kom på att det var dans idag. För en gångs skull skulle vi göra något annat än att spela basket.

 

"kom nurå!" sa jag otåligt till Sarah som tog några hundra år på sig att plocka in sina böcker i skåpet.

De andra tjejerna. Alltså Jossan, Roxanna, Wilma och Linnea hade bild nu. De hade idrott på onsdagar istället.

"ja, jag kommer" svarade Sarah och ställde prydligt in sin engelskabok i ett hörn och slog sedan igen skåpet.

"vi kommer missa lektionen, kom nu" sa jag och tog tag i hennes arm och drog henne med mig.

"ta det luuuugnt" fnissade Sarah.

 

I idrottssalen var det nästan tomt. Det var bara Derek och fem töntar från franskan som alltid var fem minuter tidiga där. Sarah och jag slog oss ned på en bänk och Sarah suckade.

"vi skulle ju verkligen ha missat lektionen om jag dröjde en minut till, Bella"

Jag log och himlade med ögonen.

Plötsligt öppnades dörren till killarnas omklädningsrum och killarna vällde in. De kom jämt före tjejerna. fattar inte varför. De drog typ på sig kläderna i ultrapid. När de kommit in salen, skrattandes och på bra humör som vanligt när det var jympa, och insåg att vi skulle ha dans idag suckade hela bunten.

"men varfööör Derek?" frågade George i en utdragen suck.

"för att ni behöver lära er lite om dans. Det är också idrott" svarade Derek med brytning.

"vi kan väl spela fotboll istället så kan tjejerna dansa?" frågade Henrik.

"nej" svarade Derek kort.

Nu öppnades dörren till tjejernas omklädningsrum och en efter en kom tjejerna in. Therese, Hanna, Emma och Emilia kom sist.

"sätt er på bänkarna är ni snälla" sa Derek och slog ut med händerna mot bänkarna där Sarah och jag satt. Killarna slog sig ned flera meter från tjejerna. Ibland var de så töntiga. Vissa utav dem trodde liksom fortfarade på tjej och killbaciller. Philip slog sig ned bredvid mig och ett stolt leende spred sig på mina läppar. Kevin reste sig plötsligt upp från den plats han satt på och gick fram till Sarah och mig.

"kan du flytta lite?" frågade han Sarah.

Och eftersom Kevin var Kevin, skolans kung, så gjorde hon som han sa och Kevin slog sig ned bredvid mig, och mitt emellan Sarah och mig. Jag suckade.

"tja" viskade han och log sitt självsäkra leende.

"var du tvungen att sätta dig här eller?" fräste jag tillbaka.

Kevin hann inte svara för Derek började prata istället.

"idag ska vi alltså öva på dans" sa han och avbröts av killarnas suckar. "och jag har tänkt att temat blir pardans"

Kaos utbröts. Killarna reste sig upp från bänkarna och sa saker i mun på varandra till Derek. Jag uppfattade ord som "lägg av! du skojar!" och "Derek, kom igen?!" medans tjejerna började hysteriskt fnittra åt killarnas beteenden och började diskutera med varandra om vem man skulle dansa med.

"tysta!" uppmanade Derek men ingen lyssnade. 

"TYSTA" röt han nu och alla blev knäpptysta och satte sig ned på bänkarna igen.

"det spelar ingen roll hur mycket ni klagar. I dag ska vi dansa och så är det bestämt. Om ni inte försöker får ni underkänt, thats it"

Suck hördes från killarnas håll.

"ställ er upp!" sa plötsligt Derek och alla reste sig upp.

Några utbytte blickar. Vad skulle vi göra egentligen? Danska, okej. Men vad för dans?

"jag har tänkt att vi ska dansa vals"

Jag såg hur Philip sneglade på mig. Jag intalade mig själv att det skulle gå bra. Jag vände på blicken åt andra hållet och såg att Kevin också kollade på mig. Åhnej.

 

Vi började med att värma upp genom att hoppa runt som idioter. Fattar inte vad det kunde vara bra för.

Sedan visade Derek några steg och sedan körde vi genom dansen en och en. Sedan kom delen som alla längtat efter. Tjejerna iallafall. Vem man skulle dansa med.

 

Jag visste direkt vem jag ville dansa med och sökte upp honom i folkmassan. Han stod och pratade med en tjej som jag tror hette Frida i ena hörnet av jympasalen. Jag stannade några meter ifrån dem och stirrade på tjejen. Va? inte skulle väl Philip dansa med henne? En ilska for igenom min kropp och jag hade lust att gå fram till tjejen och skrika att Philip var min.

Tjejen log mot honom men han log inte tillbaka. Pust.

Sedan sa hon något som såg ut som "ska vi dansa?". Philip gled oroligt med blicken ut över jympasalen. Den fastnade på mig. Jag tittade bort. Fan.

Philip skakade på huvudet mot tjejen och log ursäktande och styrde sedan stegen åt mitt håll. Jag kunde inte låta bli att le triumferande.

 

Innan Philip hunnit fram till mig kände jag en hand på min axel. Jag kunde lista ut vem det var utan att se personen. Jag snurrade runt och suckade när jag såg att personen var precis den jag trott. Kevin.

"har du lust att dansa snygging?" frågade han och log.

Jag såg hur Therese stod några meter bakom honom och glodde surt på mig. Kevin var hennes. Tyckte hon iallafall.

"nej.." svarade jag och tillade "men Therese vill nog dansa med dig" innan jag snurrade runt och mötte Philips blick. Han såg oroligt på mig med sina vackra ögon. Jag ville pressa fram ett leende men det gick inte. Istället gick jag fram till honom och sa "hej."

"hej" svarade Philip.

"jag tänkte... om du ville dansa?" frågade jag och såg ner i golvet.

"gärna" sa Philip och sken upp i ett leende.

Han la en hand på min midja och vi snurrade runt. Jag log.

Fattades bara en balklänning och lite musik. Sedan skulle allt vara perfekt.

 

 

På lunchrasten satt jag på ryggstödet på en parkbänk tillsammans med Sarah, Jossan, Roxanna, Wilma och Linnea. De diskuterade stockholmsresan som jag inte följt med på. Pappa hade inte låtit mig och dessutom var jag tvungen att vakta Cloe.

Jag blickade ut över skolgården. I mitten spelade några killar basket och på bänkarna på sidan om basketplanen satt några tjejer och fnittrade förtjust när deras killar gjorde mål. I hörnet av skolgården, bredvid Matsalen, stod några och rökte. Therese och hennes gäng satt på en annan parkbänk och diskuterade smink och naglar medans resten av eleverna, stod utspridda på skolgården i olika gruppper och snackade skit om allt och alla. Pluggnördarna var antagligen inne i biblioteket och satt och läste eller så var det redan redo för nästa lektion och satt i något klassrum och väntade.

Plötsligt fick jag syn på en person som fick mitt hjärta att slå fortare. Philip.

Han var påväg åt vårat håll. Jag såg på hans blick att ha ville prata. Men mig antagligen. Jag hoppade ner från bänken och började gå mot honom.

"var ska du?" ropade Linnea efter mig.

"kommer snart" svarade jag och ignorerade hennes fråga.

 

Philip tog tag i min hand när jag kom fram till honom och drog mig med sig till baksidan av skolan. Han tryckte mig mot väggen och jag började bli orolig. Vad ville han egentligen?

"ehm, får jag chans på dig?" frågade han.

Jag blev förvånad. Jag visste ju att han eller jag skulle bli ihop inom snarare framtid och att det förmodligen skulle vara han som skulle fråga eftersom jag inte skulle våga. Men ändå. Jag var inte beredd på det.

"eh.. ja.. tror jag ... eller ...... ja" stammade jag och Philip sken upp i ett leende.

"säkert?" frågade han med fortfarande ett brett leende på läpparna.

"ja" svarade jag och log tillbaka.

Han släppte greppet om mig och drog ena handen genom håret. Jag hade lust att kyssa honom. Eller omfamna honom i en kram. men det gick ju inte. För några meter bort stod några tjejer och glodde på oss.

 

-------------------------------------------------------------------