♥ You are the reason why I smile - kapitel 4

förra kapitlet:
Vi hade kommit en bit in på skolgården och jag såg hur de som satt på bänkarna höjde på huvudena från sina mobiler och stirrade på oss. Tillochmed de som spelade basket stannade upp och glodde. Alla hade hört om den nya killen. Tjejerna hade gått runt och drömt om honom, hoppats att han skulle vara deras drömprins. Och här kom jag gående med honom som om vi redan kände varandra. fast det gjorde vi ju. På sätt och vis...
:)

Jag sneglade på Philip. Han log självsäkert. Han såg inte alls utstirrad eller generad ut över att alla på princip hela skolgården glodde på oss. Han påminde lite om Kevin. Fast Philip log ett fint, glatt leende medans Kevin log ett nedlåtande jag-är-mycket-bättre-än-ni leende.

Vi var framme vid bänken där Theresa och hennes vänner satt. Theresa var näst populärast på skolan. Efter Kevin såklart. De hade varit ihop ganska många gånger. De var ju liksom gjorda för varandra tyckte alla. Den populäraste tjejen och den populäraste killen. Men de kom inte alls bra överens och hade bråkat flera gånger.
Theresa satt på ryggstödet på bänken och gav mig en riktig mördarblick när jag gick förbi. Om vi hade varit ensamna hade jag antagligen blivit skiträdd och sprungit iväg. Men nu tittade ju hela skolgården på. Tillochmed lärarna, som stod i ett hörn och drack kaffe, verkade glo på oss. Så de gick ju inte. Istället vände jag bort huvudet och satte näsan i vädret. När vi hade kommit förbi bänken och var påväg uppför stentrappan som var innan ingången till skolan fick skolgården liv igen. Det var som om spänningen släppt och alla plötsligt kom på att de faktiskt levde. Alla hade väntat på Theresas reaktion. Såklart. De vanliga ljuden av prat, smspip och basketbollar återvände. När Philip och jag kom innanför dörren tittade Philip på mig.
"oj. vad tyst det blev när vi kom"
Jag log.
"jag vet. Det är Theresa och hennes gäng..." längre kom jag inte fören rektor Christer kom gående nerför trappan som ledde upp till andra våningen. Han sken upp i ett där-är-du-ju leende när han såg Philip.
"hej" sa Philip och såg nästan blyg ut när rektorn gick fram till oss med snabba steg.
"hejsan. Du har redan hittat en kompis ser jag?" sa rektorn och tittade på mig.
Jag kände hur en rodnad blossade upp på mina kinder. Tur att inte så många var i närheten. De flesta var ute på skolgården eftersom det för en gångs skull var fint väder ute.
"eh... ja" svarade Philip osäkert och rodnade.
Inte ens hans solbränna kunde dölja det.
"jaha. men vi ska titta lite på skolan. Du har ju varit här redan på studiebesök men vi kan ta en rundtur igen. Eller vad säger du?"
Philip nickade och sedan gick de iväg. Jag stod kvar där och såg efter Philip en lång stund innan jag rycktes tillbaka till verkligheten och kom på att jag hade lektion om bara några minuter.

Vi hade engelska. Jag satt på mittersta raden och skrev en uppsats på engelska i min skrivbok. Philip var inte här. jag kunde inte låta bli att undra var han var någonstans. Jag såg ut genom fönstret. Det var fortfarande varmt ute. Ute på skolgården lekte småbarnen i bara t-shirt och linnen. Jag ville inte sitta inne och jobba. Jag ville ut.
"isabelle!" hördes en stäng röst precis bredvid mig.
Jag ryckte till och tittade upp. Ylva, våran engelskalärare tittade strängt på mig.
"jobba, inte titta ut genom fönstret!" sa hon som om jag var en hund hon försökte få att lyda. Jag himlade med ögonen. Hon gav mig en varnande blick innan hon vände på klacken och gick bort till Benjamin som räckte upp handen. Jag tog upp min penna som låg på pappret och började tänka. Kom inte på någon fortsättning på uppsattsen. Brydde mig inte ändå. Lektionen var slut om bara några minuter.

Jag såg i ögonvrån hur någon gick med snabba steg mot mig. Jag lassade snabbt in böckerna i skåpet och stängde sedan igen det med en smäll. Sedan satte jag nyckeln i låset, vred om och tittade upp. Kevin stod lutad mot skåpet bredvid mig och granskade mig med en road blick. Vad ville han nu då? tänkte jag och suckade. Räckte det inte med igår eller?
"hej" sa han och log sitt charmigaste leende. Om jag hade gillat honom hade jag antagligen smält av hans utstålning vid det här laget. Men nu blev jag bara irriterad. Det var inte ens normalt att han pratade med mig. Då var det ännu mer onormalare att han log mot mig.
"vad vill du?" frågade jag spydigt. kevin log fortfarande. Inte ens det kunde såra hans självförtroende. Det gjorde mig ännu mer irriterad.
"inte så mycket" svarade han.
"nähä" sa jag och blev genast osäker.
ville han inget? vad menade han med det?
"vad blir det för mat idag?" frågade istället Kevin.
"eh... jag vet inte" sa jag och höjde på ögonbrynen. "vad det bara det?"
"eh, nae" sa Kevin och tittade ner i golvet och sedan upp på mig igen. "tänkte fråga om du ville hänga med på bio?"
VA? skolans populäraste kille bjöd ut mig på bio! Wow. Shit. vänta VA?!
"och varför skulle jag vilja gå på bio med dig?" flög det ur min mun.
"för att... eh... jag kan betala" sa Kevin.
"jaha?"
"på fredag, eller?" frågade Kevin.
Jag såg Hanna på andra sidan korridoren. Hon stod lutad mot väggen med sina Ipod-lurar i öronen och tittade frågande på mig. Hon undrade säkert varför jag pratade med Kevin. hon hade inte sett vad som hänt i matsalen igår, eftersom hon äter en halvtimme efter mig.
"eh, jag kan inte då" svarade jag. "och föresten så är jag upptagen HELA veckan"
Jag vände på klacken och styrde stegen mot Hanna. Hon såg ännu mer förvirrad ut. Jag kom fram till henne och tog tag i hennes arm och drog henne med mig. Hon fattade och följde med. jag sneglade bakåt. Kevin stod kvar vid mitt skåp och såg ledsen ut. Det var faktiskt första gången jag hade sett honom så. Jag kunde inte låta bli att tycka synd för honom i ungefär en sekund. Sedan kom jag på att han är en idiot.
"Bella!" sa Hanna när vi kom in i niornas korridor. Den var tom eftersom de hade studiedag idag. Så himla fuskigt. Det ville jag också ha.
"nu får du fan berätta vad som hände!"
Jag tittade mig omkring i korridoren för att försäkra mig om att ingen tjuvlyssnade...

-------------------------------------------------

kapitel 4! vad tycks? Nu börjar det hända grejer. ;) blev lite dåligt kapitel för jag hade bråttom så jag skrev det lite snabbt. Hann inte kolla igenom och fixa till det riktigt. Men nästa kapitel kommer jag lägga ner mer tid på. kram!


Kommentarer ♥
♥ Skrivet av: emma

meeeeeeer - <3

2012-06-09 @ 22:19:07

♥ Din kommentar:

♥ ditt fina namn:
kom ihåg mig! ♥

♥ Din E-postadress: (publiceras ej)

♥ Din blogg:

♥ din kommentar:

Trackback
RSS 2.0